fredag 24 januari 2014

Älvabrus oss till älven kallar

Sent i november bestämde jag och Erland oss för att arrangera ett lajv i Granlandskampanjen. Från början kom idén från Stellan Sjöberg och Karolina Greek, som efter Södra Riket II hade pratat om att de ville ha ett måsländskt lajv med mycket hederskultur, men utan Södra Rikets fokus på krig och revolutioner. Den här idén fick ligga och gro i något år ungefär, och lagom till i höstas kände vi att vi utvecklat idén tillräckligt långt för att kunna göra någonting spännande och eget med den. Det blev Älvabrus.

Hela lajvet samlat. Alla foton i inlägget: Lisa H Ekbom/Björn Kallander
Det här var ett unikt Granlandslajv på ganska många sätt. Dels en helt ny arrangörsgrupp, som inte gjort någonting i kampanjen tidigare (även om vi båda var inblandade i Södra Riket II). Dels var det det hittills enda granlandslajvet där krig och revolution varit portförbjudna teman. Vi ville helt enkelt göra ett kulturspel som fokuserade på allt utom just det. Vi ville göra ett lågmält kammarspel, där ett måsländskt arbetslag som är på väg hem från sina två års migrantarbete, sitter instängda i en stuga och väntar på att komma över isen hem till sin skärgårdsö. Ett spel som på ytan var lättsamt men som därunder bubblade av konflikter. Det var visionen i alla fall.

Släkten Rödbrösta
Älvabrus kretsade runt ett arbetslag, bestående av ungdomar från två olika släkter på samma skärgårdsö. På ön rådde sträng åtskillnad mellan släkterna, men de senaste två åren hade de kommit varandra nära, och ganska mycket av lajvet kretsade runt de här sista dagarna tillsammans innan allt skulle bli som vanligt igen. De firade nyår i stugan tillsammans och hoppades på att få komma hem snart.

Släkten Djupbo
Jag är en sådan där arrangör som lajvar på mina egna lajv, och personligen upplevde jag Älvabrus just som ett ganska lågmält, på ytan mysigt lajv, där det stora dramat spelades upp utanför synhåll men tonades ned i det allmänna. Jag hade många långa, tysta konversationer där det mesta som sades låg mellan raderna, och träffade roller som kände varandra utan och innan. För mig var det här ett lajv om längtan hem, längtan bort och att försöka finna sin plats någonstans. Jag spelade fyrvaktardottern Helmi, som mest av allt hade hoppats på att kunna komma hem igen som en gift kvinna, och kunna ta någon annan roll på ön än som dräng till sin äldre bror. Men ju närmare vi kom hemmet, desto mer hopplös började den planen kännas, och medan hon längtade hem var Helmi samtidigt livrädd för att komma hem och bli inpetad i den roll som byn tänkte placera henne i, vare sig hon ville eller inte.

Det kändes lite förmätet att skriva ett blogginlägg om sitt eget lajv baserat helt och hållet på sina egna erfarenheter, så jag har försökt att prata med lite deltagare som kan ge en mer nyanserad bild. Lukas Renklint spelade storebrodern Järv, på resan ansvarig för tre yngre systrar men hemma på ön bara en ung vuxen, gav mig en vinkel till:
Det jag tycker är intressant med måslänningar är att förhålla sig till plikt och släkt. Det här lajvet ägnade jag min tid åt att reda ut om det var min plikt(tm) att tvinga mina systrar att anpassa sig till livet i byn eller om det var min plikt(tm) att låta dem resa. Och konflikten mellan att Djupbona var fler och hade fler som var äldre vilket gav dem kraft i vad de sa samtidigt som de inte hade rätt att lägga sig i. Men samtidigt ville jag inte att de skulle få veta vad jag planerade för jag var rädd för att de skulle förstöra planerna. Skvallra för mamma liksom. Och insikten att alla planer är luft värda när vi kommer hem och andra vet bättre(tm) 
Tror mitt lajv skiljde sig ganska mycket från alla andras eftersom det här främst var något jag gjorde bakom ryggen på alla. typ.
Överlag tror jag att ganska många spelade Älvabrus i de där privata samtalen bakom husknuten, vid eldvakten på natten eller inne i sitt eget huvud. Just därför har jag fortfarande inte riktigt lyckats lura ut vad lajvet egentligen handlade om, eller vad som egentligen hände. Men vinklarna jag sett är spännande, och jag hoppas på att få höra fler Älvabrushistorier framöver!

Nöjda arrangörer och vår spontanrekryterade eminenta B-styrka

Lajv: Älvabrus
Arrangörer: Anneli Friedner och Erland Nylund
Deltagare: 14
När: 17 januari 2014
Var: Lovön, Stockholm

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar